The shoe

Efter en lång dag i Sthlm med Sofi(a) är fötterna helt slut, inte sådär lite smått som när man går på stan några timmar i Uppsala utan snarare 12 timmars konstant shoppping i klackar. Visserligen är de wedge heels, men fortfarande höga. Jag avslutade dagen i conversen vilket inte passade outfitten, men vem fan bryr sig.

Dessa två par skor är mina absoluta favoritskor, men den ultimata skon som jag inte kan få ur huvudet är Dries van Notens sneaker/ wedge heels. Första gången jag såg dem var via starchannel när de visade dries van notens pret a porter spring 2007, och sedan har de poppat upp överallt i tidningar på nätet och på kändisar. Dn blev den mest kopierade skon år 2007. Jag skulle vilja ha orginalet, men de kostar cirkus 4000 kr, vilket är ett överkomligt pris för överklassen men ej för någon som cirkulerar foodcourt tills att jag hitttar den måltid som ger mest för pengerna, vad jag tycker om själva rätten är mindre viktigt. (För övrigt såg jag och Sofi Veronica Maggio på foodcourt igår.)
image5 
Här är då självaste skon, och jag sägeer som Tiffany Pärsson Det är min bästa sko. En tidlös klassiker som är både outstanding och casual.


Earthhour

Ohlala hej. Vet inte om ni har läst i tidningen om åttonden klassaren som har dragit igång en kampanj för att Uppsala ska delta i projektet Earthhour.
Han vill iallafall släcka ner hela både Uppsala och resten av landet ikväll mellan klockan 20 och 21. Detta är en del av Världsnaturfondens projekt Earthhour dårå, som startade i Sydney i Australien förra året.

I sydney förra året släckte de ner allt elektriskt i en timme och sparade lika mycket energi som om 48 ooo bilar hade varit igång hela den timmen, säger åttonde klassaren.

För att citera ur intervjun i UNT. 

" Men många säger att det inte är privatpersoner utan de stora industrierna som är de värsta miljöbovarna?
- Ja men även de som styr  stora energislukande industrier är ju privatpersoner. Påverkas de i det lilla kan de också påverkas i det stora. Till sist kanske det sker en förändring. "

Kalas säger jag. Häftigt att han kan engagera sig, och jag tycker att det hela var en strålande idé. Flera bäckar små, alla människor kan göra något och om vi går ihop blir vi starkare.
Kaaanske är inte bästa tillfället på en lördag kväll, det lär ju inte vara den lättast mottagliga kvällen för att släcka ner alla elektricitet i hela Uppsala menmen.


LÅT OSS FÖRSÖKA! Ni kan väl iallafall släcka i köket om ni absolut måste titta på Körslaget på tv ikväll.

fia.

rik och (kläd)galen?

Hejhej,
Usch vad sur sur man blir när allt man skrivit bara försvinner! Jag hade skrivit ett låångt inlägg men sen försvann det... Jaja, jag får väl göra ett nytt försök då.

Det är en sak jag har funderat över lite när jag har tittat runt här bland bloggarna. Det finns otroligt många olika bloggar, det är säkert  flera tusentals människor i Sverige som bloggar, kanske fler. Hur kommer det sig då att det är just unga modegalna tjejers bloggar som blir populära och kända? 
Missförstå mig inte nu. Jag har ingenting emot dessa, jag kan bara inte förstå vad det beror på. Om det vore för att personen i fråga skrev en massa spännande detaljer om sitt privatliv skulle jag kunna förstå det. Då skulle det vara människans naturliga nyfikenhet som drog folk dit. Men de flesta bloggar består i princip bara av korta anteckningar om vad han eller (som i de flesta fall när det gäller den här typen av bloggar) hon har gjort under dagen samt av bild efter bild på kläder som personen antingen vill ha eller har köpt.
Vad får man som läsare ut av det, förutom att man får se vilken stil just den personen har? Själv tycker jag att det är ganska ointressant... men det kanske bara är jag...
   Fast det mest märkliga är när man läser kommentarerna. De består vanligtvis till stor del av folk som talar om för bloggaren att han/hon är konstig, bortskämd, efterbliven, barnslig eller något annat negativt. Att döma av detta verkar det ju nästan som att folk läser för att bli provocerade...  It doesn´t make sense!

Okej, nu har jag skrivit ordet blogg alldeles för många gånger i samma inlägg.  Bäst att jag slutar.
Ha det bra
//Hanna ♥ (äntligen fattade jag var man fick hjärtana ifrån :P )

Sunshine after the rain

Hah. Jag vet inte om ni har hört den låten - Sunshine after the rain. Den passade hur som helst ganska bra in på idag...   Eller nåt.  Solen sken iallafall.
Folk borde använda mer låttitlar när de pratar, det skulle lätta upp språket lite. 
Nu skulle jag kunna komma med grymt många dumma exempel på det, typ Göran Hägglung i tvdebatten, men det ska jag faktiskt låta er slippa. Är jag inte snäll?

Vet inte vad jag ska skriva.. har börjat om MINST fem gånger. Uhuhu, ångest. Tidspress och deadline brukar ju fungera, så vi säger att jag lovar er ett inlägg innan söndag klockan 15. .. okej.. då är det klappat och klart.. ja.. hmm ..  bra.. då säger vi så då.. yes.

Eller näe hörni, vet ni vad.

Jag satt bänkad framför tv igår med morotsstavarna och dippen och tittade på Debatt i ettan.
Speciellt igår var ämnet intressant och gripande. En utvecklingsstörd kille hade dött efter vårdarnas minst sagt brutala hantering av de boende på hemmet - något de kallade för kontrolltagning.
Man lägger ( lägger och lägger ) ner den boende på golvet, korsar armarna bakom ryggen och håller de hårt tryckta högt upp emot skulderbladen. Sen sätter man ett knä på patientens rygg och står så tills denne har lugnat sig. Detta hade den här killen i fråga då avlidit av, på ett mycket .. obehagligt sätt.
Denna "vårdform", hur kan man ens få kalla det det, förekommer på vårdboenden för utvecklingsstörda runt om i landet och är väldigt vanlig. De ansvariga försvarade det hela med att metoden endast skulle användas när vårdarna var hotade och den boende uppträdde mycket hotfullt och var våldsam.

Skulle kunna prata på om det här i alla oändlighet, kolla gärna på inslaget och debatten på svt.se/debatt.

Det är oacceptabelt och helt fruktansvärt att det här förekommer. Jag blir så gripen av det hela och fruktansvärt arg på att det hela får fortgå. Det är i sådana här situationer man önskar att man bara kunde slå the bad guys i huvudet med en stekpanna. Önska de ett liv utan glädje och kärlek. Men jag kan inte. Så fort jag hör de prata så bara tänker jag stackars liten. De sitter där och kan inte försvara sig överhuvudtaget, kommer med små dumma svar som inte alls stämmer svara på frågorna som ställs.
Jag skäms över att jag kan tycka synd om någon som har gjort något så fruktansvärt hemskt, eller har skrivit på att den här metoden ska tillåtas på hemmen runt om i sverige. Men jag kan inte rå för det. Skäms på sig sofia.
De måste få stå till svars för vad de har gjort. Få sitt straff.  - Men tänk om de ångrar sig, tänk om de aldrig kan förlåta sig själva för sina handlingar.

Näe, inte ens en rejäl och innerlig ursäkt kan riktigt förlåta deras handlingar. Det måste vara så att jag tycker synd om de för deras misstag. För att de aldrig kommer att kunna göra allting ogjort.

fia.


It's FRIDAY writing about 27 dresses

HEJ  Efter att ha jobbat hela dan ute i det härliga, starka solskenet bar jag & Agnes iväg runt halvsexsnåret till SF biografen. Vi hade fått biljetter till den makalösa (haha) filmen 27 dresses starring Katherine Heigl (känd som Izzy i Greys Anatomy) & svenskan Malin Åkerman. Malin hade rollen som Katherine Heigls rollfigur Jane Nichols tursamma syster som  förälskar sig i Janes chef, men även Janes långtidsförälskelse- rätt framför ögonen på henne. Ovetande att Jane gillar honom såklart. 
Filmen handlar om Janes kärlek till bröllop. Hon fullkomligt älskar att hjälpa sina väninnor att ordna allt inför ceremonin & göra allt för att deras livs viktigaste dag ska bli lyckad. Det och hennes oförmåga att säga nej gör att hon blir tvungen att planera och fixa systerns bröllop när George friar till systern(!).
Eftersom hon har hjälpt till på så många bröllop har hon en garderob fylld av brudtärneklänningar -rättare sagt 27 stycken ofta gräsliga, osmakliga kreationer. Hon träffar även på en irriterande journalist som fattar tycke för henne och insisterar på att ta reda på mer om henne. Det visar sig senare att han är en väldigt speciell person (jagsägerintemer).
Jag gillade filmen! Den var hysteriskt rolig i vissa scener och den var annorlunda från andra filmer och komedier. Dock var den lite förutsägbar! Men det gjorde inte så mycket.  
Ska jag betygsätta den får den en fyra (: ♥ /frida


                                                  

Sol

Hej!
Idag blev jag så otroligt glad när jag drog upp rullgardinen; det var soligt!!! Då gör det inte lika mycket att det är kallt och att det fortfarande ligger snö kvar överallt. 
Jag blev värsta sugen på att gå ut, så nu har jag vart på långpromenad. Bra start på dagen..

Solen gör att  jag vill ha vårkläder!...och sommarkläder också när jag tänker efter... Alltså, jag såg så himla söta klänningar igår som jag vill ha vill ha vill ha. Jag ska köpa nån av dem tror jag.. fast det kanske får bli en budgetvariant. Samma klänning som var så där underbar fanns i en något mindre snygg men deffinitivt billigare variant på en annan affär...

Nog om mina kläddrömmar. Ha en mysig dag i solskenet!!

 //Hanna


Kläder betyder inte allt, men ändå

   Vad ska en stackars ung shopaholic (jag skiter i hur det stavas, alla har sitt eget sätt att skriva det och inget är rätt, det är inget riktigt ord ändå!)göra när månadspengen är slut och alla grotty kläder ersätts med vårkolektionens nyaste. Det finns säkert många billiga alternativ till shopping, men jag vill shoppa. Jag vet att jag inte kommer att få samma garderob som typ Anna Wintour men skam den som ger sig. En dag... då, skyar av fantastiska kreationer som omringar en i en gigantisk garderobe. Föreställ dig bara, låt tanken sjunka in.

 Men en fantastisk samling av kläder ger ingen hel lycka men whatever, det kan man skaffa på fritiden. Det finns en tid för allt i livet, även det inte alltid ser ut så, så kommer allt fixa sig till slut. Eller så blir man en ensam loser med en fierse kläder, men man har har väl sina shoppingbuddies, eller så kan man åka till Amerikat och göra en Victoria Silvstedt. Fan jag blir nog hellre en vanlig medelsvensk, med djupa ambitioner i bakhuvudet som en dag exploderar, eller nä. Jag vill vara lycklig, rik och god. Stoppa världshungern och alla krig, fast med snygga kläder.


image1    The magical armoire from Narnia

// Anna



God morgon

Gomorron gomorron. Här satt jag och försökte komma på nåt att göra... och då kom jag på att jag kunde blogga! 
Igår var det singstar hos Amanda. Jag älskar verkligen det spelet och tillsammans med våfflor (det var ju våffeldagen) och kompisar vart det så klart jättemysigt!! Det var i alla fall Rock ballads och 90:s som gällde igår och ironiskt nog va jag typ bäst på "Barbie girl" :S Shit... 

Har nån nått förslag på vad jag ska hitta på idag föresten? Jag vill inte sitta här hela dagen, som jag typ gjort alla dagar den senaste tiden! Det får vara slut på sånt nu :P 

Ha de'
/Hanna

Vår helnya och fantastiska blogg

Hej!
Här är vår nya blogg och här kommer vi att skriva om allt möjligt från A till O.
Vi må skriva olika, men vi är alla lika på insidan (förutom dem med skrumplever)


/Anna, Frida, Sofia, Amanda och Hanna




RSS 2.0