Lego by marc
Marc by Marc Jacobs vårkollektion för 2008 var väl som allla andra. Även om herr Jacobs själv anser att han är unik, är lite för många andra designer unika på precis samma sätt. Men det som gjorde det lilla extra på hans kollektion i år var accessoarerna. De var gjorda i lego. Enkla bälten med legospänne, hårband med legorosetter och legobroscher.
Det krävs en del för att göra något sådant enkelt smakfullt, men jag anser att han lyckades. De ger en färgklick i en enfärgad outfit, och ett leende för de nostalgiska. Dessutom kan man göra det själv, otroligt billigt.
//Anna
Puss
Ohlala, tjena tjena. Vilken trist dag. Idag har det snöat igen, vad händer egentligen.
Jag vill åka bort nånstans där det finns ett stort varmt täcke, sol och en gigantisk frukostbuffé. MAHA.
I väntan på bättre tider letade jag i skivsamlingen ( åååh den är så gigantiskt stor - noot ) och hittade gamla eurovision skivan ifrån 2000. Jag vet att jag tjatar om den jämt men den är så klockren.
Nya favoriten: Einar Ágúst Vídisson & Telma Ágústsdóttir - " Tell me! " hohoho.
Ska nog ta och beställa Christer Sjögrens samlings cd också. Tänk er glädjen att ha alla gamla godingar samlade på samma skiva? Kan det bli mycket bättre. " I mitt eget blue hawaii " på högsta volym hela natten lång.
Paaarty Paaarty!
Feel it.
Fia.
Umbrella's keep bothering my brain
Det verkar som att varje år just vid denna tidpunkt blir jag som galen i paraplyn jag vil bara ha och ha, färgglada, 1800-talsstuk, randiga, prickiga, de med mussepig på, blomminga och till och med dem som får mig att flyga. Men helst av allt vill jag att de ihopfällbara regnskydden ska vara färgglada och märkbara, jag vill att de ska synnas så att inte bara jag utan även alla andra ska behöva plågas av dess färgglada glans. Även fastän jag vaje vår fantiserar om det perfekta paraplyt så värkar det som att något annat driver mig till att istället köpa ett praktiskt svart, skruttet och ihopfällbart paraply i väskformat. Tåkiga jag varför lyckas jag alldrig genomföra mitt hjärtas innersta och sannaste önskan. Men nu du denna vår smäller det nu ska jag verkligen för en gång skull köpa ett skit coolt paraply men sprakande färgnyanser så bli inte allt för förvånade när jag en vacker eller vänta.. regnig dag kommer till skolan med ett vackert Mary Poppins paraply i handen. 
You know you love me
//Amanda
Uppdatering..
..angående vårt jobbsökande: Det blir nog inte nått med det där. Ingen av oss är berädda att binda oss i tre terminer, vilket man dessvärre måste... Dessutom börjar inte jobbet förens i höst...
Men vårt sökande går vidare! Har någon något förslag??
//Hanna
möte...
Hejhej!
Tänkte passa på att skriva lite nu, när jag ändå inte har nått annat att göra...
Alldeles strax ska vi (d.v.s. jag, Anna och Frida) åka på nått sorts infomöte om ett jobb som barnvakter på "en känd svensk träningskedja" ( jag vet att det där var typiskt mig, men skit samma). Medan föräldrarna är och tränar finns det barnvakter som tar hand om barnen och nu söker de nya sånna, så det tänkte vi eventuellt söka till. Jag behöver verkligen ett jobb.
Sen ikväll är det House! Hoppas det blir lika bra som förra veckan, för då var det väldans bra :D 
House i egen hög person
Ha det nu bra,
//Hanna
Puss
När du gör något elakt, drabbas någon annan nånstans i världen av din handling.
Så fort du beter dig illa, far någon annan illa. Om du ljuger behandlas någon annan någonstans av orättvisa.
Om du är snäll mot någon, kommer någonting bra att hända någon annan. Om du behandlar någon rättvist, kommer någon annan att få upprättelse. Om du älskar någon, blir någon annan älskad.
Lev och ha hälsan.
fia
shoptiludrop
apropå kläder å grejer. vet ni vad anna sa? att bara hon & amanda får skriva om mode på bloggen! hihi. ska terra henne å skriva tusen inlägg om marc jacobs, h&m, stella mccartneys nya kollektioner :) vad tkr ni om det? nej fan. kommer aldrig att palla det. men sofia o hannat -go4it. OBS : ta ej seriöst haha :)
Åh. skor gör mig lycklig. (halvt ironiskt).
Glass glass!
Idag var det glassprovning hemma hos Amanda eftersom de skulle ha ett glasstest i sin engelskatidning (ett projekt vi håller på med).
Vi gick iväg och köpte sju nya glassorter och provade de sedan systematiskt en efter en. Det var kul och gott. Alla hade olika åsikter. Jag tyckte tillexempel att lakritspucken var jättegod, men det var jeg väldigt ensam om. De andra gav den verkliga bottenbetyg
Däremot tyckte vi allihop att Calippo refresh var helt underbar. Ingen ville lämna ifrån sig den!
Lakritspuck Citroncornetto
Magnum Mayan Mystic Calippo refresh
Vad gillar ni för glass??
Ha det bra!
//Hanna
Herr Nobel
"En sån dag, en sån överlevnadskickoff-dag". Eller inte precis överlevnadskickoff som i "pistvakt", men annorlunda i alla fall.
Jag gick på seminarium med Sofia. Det var Peter Nobel (Alfred Nobels barnbarn) som föreläste om FN och dess inverkan och utveckling. Egentligen allt som hade med FN att göra, han berättade om de olika friheterna och dess betydelse o.s.v. Det otroliga var att han hade ett sådant ämne som lätt kunde ha blivit en lång rada med bara ointressant prat, men han lyckades att få in skämt i alvarligheten och kloka kommentarer överallt. Dessutom höll jag mig (den mest tankspridde sedan Gustav III) på helöra hela förläsningen. Han hade inga bilder eller något utan han satt där som en sagofarbror med sina papper och berättade jättekloka saker. Sådan förläsare ska man sträva efter at bli.
Hela seminariet var jättetrevligt, det var kanske 30 personer på sin höjd varav 4 var i min ålder, annars var det mest medelålders män, men whatever, kul att vara unik. Jag fick i alla fall skaka hand med honom och presentera mig själv. Sådant ger hopp om att en dag ska jag också komma in i ett rum, slänga burberry-kappan nonchalant på ett bor, sätta mig ned och få allas uppmärksamhet med ens enkla närvaro ,och sedan bara förbrylla alla med mina kunskaper som täcker allt.
Peter Nobel är ju då Sveriges f.d. generalsekreterare för röda korset och har även arbetat inom FN, han har gett ut böcker bl.a om invandrar rättigheter som togs upp under seminariet (inte boken utan rättigheten). Viktig och klok, en strålande idé om min framtida karriär.
FN
//Anna
A+
Efter 2 timmmar av framtidsavgörande engelskaprov med stark men onödig nervostitet är nians engelska läs- och hör -förståelse av nationella prov över. Det var inte svårt, men det var långt och stressande. En grej som var jobbig var de som blev klara först och skulle visa för alla andra hur snabba de var. Vi bryr oss seriöst inte om dom gjort provet snabbast av alla, vi skiter i hur bra dom stavar eller hur fint formulerade dina meningar var, vi skriver, och vi behöver koncentrera oss. Så snälla sluta sträcka på dig onödigt högt och lägga ner dina saker i väskan med ett bang. Vi som tar den tid vi är givna för att skriva, vill inte bli störda.
För övrigt har vi bara en del kvar på engelskan och hela matten, sen är vi klara med nationella proven.
Vi hoppas på A+
You know you love me
//Amanda och Anna
three -tvåbesidethebåx
Hej! (som thune skulle säga) hih!
Igår hände det något extremt ovanligt i den kalla, mörka skolan. En avskyvärd stank trängde sig in i elevernas näsborrar. Det var omöjligt att slippa undan plågan i korridoren utanför NO-salarna. Vad var då detta?
Jo, man tror att något, eller möjligen någon (?) har fastnat under hissen i hisschaktet. då det verkar vara källan till den förfärliga odören...
Spännande!! Vi lovar att återkomma med information om vi kommer ihåg...
/ frido, fio, thuno
Retro
När allt suger och inget känns kul är gammal freakin' musik det bästa som finns. Seriöst, man kan inte vara sur och lyssna på The Beatles.
När det inte är något är något på TV och det inte finns något att göra, sätt på en gammal LP och bara låt dig omsvepas av den gammaldagsa glädjen och lättheten av Elton John och Elvis Presley. Har man ingen LP så finns det andra sätt (if you know what I'm saying).
Även lite dans till har aldrig skadat någon, eller jo... ganska ofta men bortse från det. Man behöver inte dansa bra, "Throw your hands up in the air, and wave 'em like you just don't care" (Talessätt duh).
Jag kan lista några skitbra retro-songs:
The Beach Boys - I get around
Pointer Sisters - I'm so exited
Gloria Gaynor - I Will Survive
House of Pain - Jump Around
Elvis Presley - All Shook Up
Elton John - Crocodile Rock
Diana Ross & The Supremes - Baby Love
Eddie Murphy - Party all the time
And of course The Beatles any song at all (Your mother should know).
// Anna
Så glada var de på 60-talet så glada kan även vi bli med deras musik. (The Beatles på bilden)middagsunderhållningen Hanna
Jag har just kommit hem från en liten konsert, eller egentligen har jag ingen aning om hur stor den var, men vårt deltagande var i alla fall ganska kort... Vi spelade väl en sissådär tio minuter (två musikstycken var det i alla fall...)
Vi, och några andra orkestrar och körer var nämligen "middagsunderhållning" på SMoK-konferensen som hålls här i Uppsala. (SMoK= Sveriges musik och kulturskolor)
Jag tror att det gick bra. Det kändes så i alla fall och när de cirka 300 rektorerna för sveriges kulturskolor applåderade entusiastiskt drog jag slutsatsen att vi inte var helt bedrövliga i alla fall... (Fast de kan ju i och för sig bara ha varit artiga...)
Det var i alla fall kul. Jag träffade lite folk, som t.e.x. C från malma. Och så fick vi en massa information om RUM-festivalen där vi ska tävla i maj (förövrigt är det typ nästan samtidigt som balen, men inte riktigt så samtidigt att jag inte kan gå :D ). Det ska bli superroligt!!!
Jaha, nu vet ni det! Nu ska jag se om det finns nått sevärt på tv ikväll... kanske tittar lite på medium eller så...
Ha det bra
//Hanna
Pyttsan
Blabla, det dammar så mycket med grus, och blabla bilarna går sönder när de kör i full fart över hålen i vägen.
Men vafan. Nu är vägen bred som Autobahhhhn och bilarna kan köra raksträcka tvärs igenom hela ballahutten ut till Vårdsätravägen. Dammet är vi inte av med, och trafiken har ökat eftersom väglaget är mycket bättre. Hela kvarteret h
ar tappat en del av sin mysighet. Det var som på landet i stan vafan. Fy skämsskäms kommunen.
Höll på i ett år och försökte lägga in en bild som jag själv hade tagit men det var helt omöjligt så här är ett kort på en vacker grusväg taget av nån random duktig fotograf.
pusshej
fia.
Funny
Äntligen får man kisa mot solen igen
Ohlala värsta dagen, ska försöka skriva trots att jag har fel dator, det här tangentbordet typ dämpar all inspiration totalt, på nåt vis.
Glassigt väder, man blir så sugen på en citroncornetto. Eller hur?
Satt och drömde mej bort i soffan efter skolan. Med fönstret öppet kan man nästan inbilla sig att bilsvoschen ifrån Norbyvägen är vågor som slår in mot stranden och barnskriken ifrån grannen är fiskmåsar. Man kan nästan känna sanden mellan tårna t o m. Näääääästan. 
Fia.
The shoe
Efter en lång dag i Sthlm med Sofi(a) är fötterna helt slut, inte sådär lite smått som när man går på stan några timmar i Uppsala utan snarare 12 timmars konstant shoppping i klackar. Visserligen är de wedge heels, men fortfarande höga. Jag avslutade dagen i conversen vilket inte passade outfitten, men vem fan bryr sig.
Dessa två par skor är mina absoluta favoritskor, men den ultimata skon som jag inte kan få ur huvudet är Dries van Notens sneaker/ wedge heels. Första gången jag såg dem var via starchannel när de visade dries van notens pret a porter spring 2007, och sedan har de poppat upp överallt i tidningar på nätet och på kändisar. Dn blev den mest kopierade skon år 2007. Jag skulle vilja ha orginalet, men de kostar cirkus 4000 kr, vilket är ett överkomligt pris för överklassen men ej för någon som cirkulerar foodcourt tills att jag hitttar den måltid som ger mest för pengerna, vad jag tycker om själva rätten är mindre viktigt. (För övrigt såg jag och Sofi Veronica Maggio på foodcourt igår.)
Här är då självaste skon, och jag sägeer som Tiffany Pärsson Det är min bästa sko. En tidlös klassiker som är både outstanding och casual.
Earthhour
Han vill iallafall släcka ner hela både Uppsala och resten av landet ikväll mellan klockan 20 och 21. Detta är en del av Världsnaturfondens projekt Earthhour dårå, som startade i Sydney i Australien förra året.
I sydney förra året släckte de ner allt elektriskt i en timme och sparade lika mycket energi som om 48 ooo bilar hade varit igång hela den timmen, säger åttonde klassaren.
För att citera ur intervjun i UNT.
" Men många säger att det inte är privatpersoner utan de stora industrierna som är de värsta miljöbovarna?
- Ja men även de som styr stora energislukande industrier är ju privatpersoner. Påverkas de i det lilla kan de också påverkas i det stora. Till sist kanske det sker en förändring. "
Kalas säger jag. Häftigt att han kan engagera sig, och jag tycker att det hela var en strålande idé. Flera bäckar små, alla människor kan göra något och om vi går ihop blir vi starkare.
Kaaanske är inte bästa tillfället på en lördag kväll, det lär ju inte vara den lättast mottagliga kvällen för att släcka ner alla elektricitet i hela Uppsala menmen.
LÅT OSS FÖRSÖKA! Ni kan väl iallafall släcka i köket om ni absolut måste titta på Körslaget på tv ikväll.
fia.
rik och (kläd)galen?
Usch vad sur sur man blir när allt man skrivit bara försvinner! Jag hade skrivit ett låångt inlägg men sen försvann det... Jaja, jag får väl göra ett nytt försök då.
Det är en sak jag har funderat över lite när jag har tittat runt här bland bloggarna. Det finns otroligt många olika bloggar, det är säkert flera tusentals människor i Sverige som bloggar, kanske fler. Hur kommer det sig då att det är just unga modegalna tjejers bloggar som blir populära och kända?
Missförstå mig inte nu. Jag har ingenting emot dessa, jag kan bara inte förstå vad det beror på. Om det vore för att personen i fråga skrev en massa spännande detaljer om sitt privatliv skulle jag kunna förstå det. Då skulle det vara människans naturliga nyfikenhet som drog folk dit. Men de flesta bloggar består i princip bara av korta anteckningar om vad han eller (som i de flesta fall när det gäller den här typen av bloggar) hon har gjort under dagen samt av bild efter bild på kläder som personen antingen vill ha eller har köpt.
Vad får man som läsare ut av det, förutom att man får se vilken stil just den personen har? Själv tycker jag att det är ganska ointressant... men det kanske bara är jag...
Fast det mest märkliga är när man läser kommentarerna. De består vanligtvis till stor del av folk som talar om för bloggaren att han/hon är konstig, bortskämd, efterbliven, barnslig eller något annat negativt. Att döma av detta verkar det ju nästan som att folk läser för att bli provocerade... It doesn´t make sense!
Okej, nu har jag skrivit ordet blogg alldeles för många gånger i samma inlägg. Bäst att jag slutar.
Ha det bra
//Hanna ♥ (äntligen fattade jag var man fick hjärtana ifrån :P )
Sunshine after the rain
Hah. Jag vet inte om ni har hört den låten - Sunshine after the rain. Den passade hur som helst ganska bra in på idag... Eller nåt. Solen sken iallafall.
Folk borde använda mer låttitlar när de pratar, det skulle lätta upp språket lite.
Nu skulle jag kunna komma med grymt många dumma exempel på det, typ Göran Hägglung i tvdebatten, men det ska jag faktiskt låta er slippa. Är jag inte snäll?
Vet inte vad jag ska skriva.. har börjat om MINST fem gånger. Uhuhu, ångest. Tidspress och deadline brukar ju fungera, så vi säger att jag lovar er ett inlägg innan söndag klockan 15. .. okej.. då är det klappat och klart.. ja.. hmm .. bra.. då säger vi så då.. yes.
Eller näe hörni, vet ni vad.
Jag satt bänkad framför tv igår med morotsstavarna och dippen och tittade på Debatt i ettan.
Speciellt igår var ämnet intressant och gripande. En utvecklingsstörd kille hade dött efter vårdarnas minst sagt brutala hantering av de boende på hemmet - något de kallade för kontrolltagning.
Man lägger ( lägger och lägger ) ner den boende på golvet, korsar armarna bakom ryggen och håller de hårt tryckta högt upp emot skulderbladen. Sen sätter man ett knä på patientens rygg och står så tills denne har lugnat sig. Detta hade den här killen i fråga då avlidit av, på ett mycket .. obehagligt sätt.
Denna "vårdform", hur kan man ens få kalla det det, förekommer på vårdboenden för utvecklingsstörda runt om i landet och är väldigt vanlig. De ansvariga försvarade det hela med att metoden endast skulle användas när vårdarna var hotade och den boende uppträdde mycket hotfullt och var våldsam.
Skulle kunna prata på om det här i alla oändlighet, kolla gärna på inslaget och debatten på svt.se/debatt.
Det är oacceptabelt och helt fruktansvärt att det här förekommer. Jag blir så gripen av det hela och fruktansvärt arg på att det hela får fortgå. Det är i sådana här situationer man önskar att man bara kunde slå the bad guys i huvudet med en stekpanna. Önska de ett liv utan glädje och kärlek. Men jag kan inte. Så fort jag hör de prata så bara tänker jag stackars liten. De sitter där och kan inte försvara sig överhuvudtaget, kommer med små dumma svar som inte alls stämmer svara på frågorna som ställs.
Jag skäms över att jag kan tycka synd om någon som har gjort något så fruktansvärt hemskt, eller har skrivit på att den här metoden ska tillåtas på hemmen runt om i sverige. Men jag kan inte rå för det. Skäms på sig sofia.
De måste få stå till svars för vad de har gjort. Få sitt straff. - Men tänk om de ångrar sig, tänk om de aldrig kan förlåta sig själva för sina handlingar.
Näe, inte ens en rejäl och innerlig ursäkt kan riktigt förlåta deras handlingar. Det måste vara så att jag tycker synd om de för deras misstag. För att de aldrig kommer att kunna göra allting ogjort.
fia.
